Besväras du eller din klient av tennisarmbåge?

Tennisarmbåge, eller på latin lateral epikondyalgi, är den vanligaste orsaken till armbågssmärta. Tillståndet kännetecknas av smärta lokaliserad över den laterala humerusepikondylen, vilket är en knöl som finns på utsidan av överarmsbenet.

På den laterala epikondylen fäster muskler som sträcker i handleden, vilket gör att rörelser som innebär att greppa och lyfta saker provocerar smärta. Att “endast” lyfta en kaffemugg, kan provocera stark smärta och smärtan kan stråla ner i underarmen och även upp i överarmen (1).

Varför uppstår tennisarmbåge? 

Besvären uppstår oftast till följd av långvarig och upprepad belastning av underarmsmuskulaturen. Namnet kommer av att tillståndet observerats bland människor som spelar racketsporter, däribland tennis, intressant nog är det beräknat att det är endast 10% av människor med tennisarmbåge som faktiskt spelar tennis (2). 

Tidigare har tillståndet räknats som inflammatoriskt, att det till följd av överbelastning uppstår inflammation i anslutning till muskelns fäste. Numera ses det dock snarare som degenerativt, vilket innebär att vävnadernas normala struktur och funktion påverkas över tid, där upprepad och långvarig belastning anses kunna öka risken för degeneration (1,2). Det är främst människor i medelåldern som drabbas av tennisarmbåge (1). 

Vad kan man göra åt tennisarmbåge? 

Som tur är så har tennisarmbåge ett fördelaktigt naturalförlopp, vilket innebär att det är självläkande för 80-90% inom ett år (1,2). Många har även besvär under en betydligt kortare period än så. 

Första steget är att minska på moment som provocerar symptom, vilket då generellt är grepp och lyft. Ett tips på gymmet och i vardagen är att greppa med handflatorna vända uppåt, detta påfrestar inte musklerna som sträcker i handleden lika mycket. 

Trots bristande evidens jämfört med placebo och naturalförloppet (2,3), är det ändå vanligt att genomföra rehabövningar. Dessa brukar innebära: 

• Töjning av musklerna som sträcker i handleden 
• Excentrisk träning av handledsextensorer 

Klicka här för att få tillgång till ett standardprogram. Det är viktigt att övningar inte ska provocera ökad smärta till dagen efter, då har man belastat för mycket antingen i träningen eller i övriga vardagsmoment. Vid behov av stöd i rehab kan man uppsöka en fysioterapeut. 

1. Ma KL, Wang HQ. Management of Lateral Epicondylitis: A Narrative Literature Review. Pain Res Manag. 2020 May 5;2020:6965381.

2. Johns N, Shridhar V. Lateral epicondylitis: Current concepts. Aust J Gen Pract. 2020 Nov;49(11):707–9.

3. Sayegh ET, Strauch RJ. Does nonsurgical treatment improve longitudinal outcomes of lateral epicondylitis over no treatment? A meta-analysis. Clin Orthop. 2015 Mar;473(3):1093–107.