”Det funkade för mig” är ingen metod

Frasen ”det funkade för mig” ekar genom gym, sociala medier och lunchrum som ett mantra för den som vill övertyga andra. Du har säkert hört det flertalet gånger: en vän som pratar varmt om sin nya diet, en kollega som lovordar ett specifikt kosttillskott, eller en influencer som hävdar att morgonlöpning förändrade hela livet. Men av det här kommer det problem som vi behöver förstå bättre. 

Personliga erfarenheter, hur genuina och välmenande de än är så utgör de sällan tillräcklig grund för att rekommendera metoder till andra. Individuella skillnader i genetik, livsstil och miljö påverkar i hög grad hur effektiv en metod blir för just dig. Det innebär att det som fungerar för en person kan vara helt verkningslöst eller rentav skadligt för någon annan. Vi på EBT Academy vill därför vägleda dig genom denna djungel av påståenden och hjälpa dig skilja vetande från tyckande. 

Varför är våra personliga erfarenheter inte är sanningar?

När någon delar sin framgångshistoria utelämnar de ofta de faktorer som gjorde metoden framgångsrik just för dem. Din vän som gick ner tio kilo genom att utesluta kolhydrater började samtidigt sova bättre, minskade sin stress och slutade handla hem tre chipspåsar till varje helg. Att kunna veta exakt vilken faktor som bidrog till resultatet blir närmast omöjligt utan kontrollerade förhållanden. Dessutom tenderar vi att minnas och dela våra framgångar lättare, medan misslyckanden eller annat oväsentligt snabbt faller i glömska. Det här bidrar till att vi skapar en skev bild av verkligheten.

Vi kan jämföra det med korrelation och kausalitet i din träning

Att två saker inträffar samtidigt betyder inte att det ena orsakar det andra. Du kanske började med ett nytt träningsprogram samtidigt som vårsolen bidrog till att dina energinivåer ökade naturligt. Hjärnan söker ständigt efter mönster och förklaringar, men denna tendens kan leda oss vilse när vi drar slutsatser om vår träning. Verklig kausalitet kräver systematisk undersökning, där även andra variabler kontrolleras. Detta är något som sällan sker i vardagliga experiment på oss själva.

Psykologiska fällor

Våra hjärnor bedömer inte objektivt. Bekräftelsejäv (confirmation bias) och kognitiva fördomar påverkar hur vi tolkar information och minns resultat.  Det gör att det blir svårt att utvärdera om en metod verkligen fungerar. Dessa mentala genvägar har utvecklats för att hjälpa oss fatta snabba beslut, men de kan ställa till problem när vi försöker bedöma komplexa frågor om hälsa och träning. Att förstå dessa är första steget mot att kunna motverka dem.

Hur hjärnan lurar oss att se mönster som inte finns

Bekräftelsejäv innebär att vi aktivt söker efter och minns information som stödjer våra befintliga övertygelser. Om du tror att ett visst kosttillskott hjälper dig kommer du att lägga märke till dagarna då du mår bra och ignorera eller bortförklara dagarna då effekten uteblir. Detta förstärks av att vi ofta investerat tid, pengar och hopp i metoden vi valt.  Det blir psykologiskt smärtsamt att erkänna att den kanske inte fungerar. Resultatet blir att vi övertygar oss själva om effekter som kanske aldrig fanns.

Placeboeffektens roll i ”det funkade för mig”-metoden

Placeboeffekten är en kraftfull påminnelse om sambandet mellan sinne och kropp. När du förväntar dig att något ska hjälpa kan din kropp faktiskt producera mätbara förändringar: smärtlindring, förbättrad energi eller bättre sömn. Detta betyder inte att upplevelsen är inbillad, men det komplicerar frågan om vad som egentligen orsakade förbättringen. Inom evidensbaserad praktik används därför placebokontrollerade studier för att särskilja verkliga effekter från förväntningar.

Checklista för att granska hälsopåstående:

• Vem står bakom påståendet och vilka kvalifikationer har de?
• Finns det oberoende studier som stödjer påståendet, eller bygger det enbart på personliga erfarenheter?
• Vilka alternativa förklaringar kan finnas till de påstådda effekterna?
• Försöker personen som gör påståendet sälja något?
• Hur väl stämmer påståendet överens med etablerad vetenskap inom området?

Vad innebär egentligen att något är evidensbaserat?

Evidensbaserad praktik i vardagen handlar inte om att förkasta all personlig erfarenhet eller att slaviskt följa varje forskningsrapport. Istället representerar det en balans där flera kunskapskällor vägs samman för att fatta bästa möjliga beslut. EBT Academy grundar sin undervisning i denna filosofi och hjälper dig förstå hur du kan använda den i din egen träning och livsstil.

De tre pelarna: Vetenskap, expertis och individens förutsättningar

Evidensbaserad praktik består av tre sammanlänkade pelare som tillsammans skapar en solid grund för beslutsfattande. 

1. Den första pelaren utgörs av bästa tillgängliga vetenskapliga evidens, det vill säga forskning som genomgått kritisk granskning och replikerats av oberoende forskare. 
2. Den andra pelaren är professionell expertis: den erfarenhet och kunskap som utbildade yrkesutövare samlat genom år av praktiskt arbete. 
3. Den tredje och ofta bortglömda pelaren är individens egna förutsättningar, värderingar och preferenser. 

Ingen av dessa pelare kan stå ensam; det är i kombinationen de skapar det verkliga värdet.

Hur ska man tillämpa evidens i vardagen?

Att förstå teorin bakom evidensbaserad praktik är en sak, men att omsätta den i vardagliga beslut kräver medvetenhet. Man behöver inte bli forskare för att dra nytta av vetenskapligt tänkande i din träning och kost. Det handlar snarare om att utveckla vanor och förhållningssätt som hjälper dig filtrera information och fatta klokare beslut. Fokusera på några få välgrundade principer snarare än att jaga varje ny trend.

Kombinera forskning med personliga preferenser

• Låt forskningen ge dig generella riktlinjer, därefter handlar det om dig som individ, där alla har unika förutsättningar. Den bästa träningsmetoden är ofta den du faktiskt genomför konsekvent över tid, även om en annan metod teoretiskt påstås vara mer effektiv. 
• Råd baserade enbart på personlig erfarenhet kan ibland vara skadliga, eftersom det enbart kan fungera för en speciell individ. Nyckeln ligger i att använda evidens som utgångspunkt och sedan anpassa efter dina egna erfarenheter, samtidigt som du förblir öppen för att dina antaganden kan vara felaktiga.

Slutsats: Från tyckande till vetande

Att överge ”det funkade för mig” som primär beslutsgrund kräver ödmjukhet och en vilja att ifrågasätta sina egna övertygelser. Detta är ingen enkel resa, men belöningen är beslut grundade i verklig kunskap snarare än tillfälligheter och önsketänkande. 

Du behöver inte förkasta dina egna erfarenheter, men du bör placera dem i ett större sammanhang där vetenskaplig evidens och professionell expertis också får plats. EBT Academy grundar alla sina utbildningar på detta för att hjälpa dig utveckla dessa färdigheter och samtidigt bli en medveten och kritisk konsument av hälsoinformation. 

Tålamod är nyckeln: att bygga en solid kunskapsgrund tar tid, men resultatet är en livslång förmåga. Börja idag med att granska ett hälsopåstående du tagit för givet och fråga dig själv: vilken evidens stödjer egentligen detta?