Räkna ut ditt kaloribehov
Vad är egentligen kalorier?
Vad är egentligen kalorier?
Kalorier är egentligen ett begrepp för energi och är något positivt för kroppen. Vi behöver energi för att kunna leva och ha en fungerande kropp. Energin används hela tiden i kroppen – i varje andetag, hjärtslag och minsta rörelse. Det krävs även energi för att bygga upp våra kroppar och för att kroppen ska göra sig av med slaggprodukter. Utan tillräcklig energi bryts kroppen ner.
Total Daily Energy Expenditure (TDEE) är summan av energi – kalorier – som kroppen förbrukar:
Basalmetabolismen (Basal Metabolic Rate – BMR)
Utgår från viloläge. BMR utgör den största delen av energiförbrukning.
Matspjälkningen (Thermic Effect of Food – TEF)
– Nedbrytningen av mat.
Träning (Exercise Activity Thermogenesis – EAT)
– Planerad fysisk aktivitet som är pulshöjande.
Vardagsrörelser (Non-Exercise Activity Thermogenesis – NEAT)
– Ej planerade fysiska aktiviteter och ej heller pulshöjande.
Utöver TDEE påverkas energiförbrukningen av faktorer som: ålder, genetik, kön, livsstil, fysisk aktivitet, kroppssammansättning och vikt.
Genom användning av ovanstående formulär kan du beräkna din total energiförbrukning. Detta är en sofistikerad kalkylator som beräknar BMR, ditt PAL-värde (faktorn för en individs genomsnittliga fysiska aktivitetsnivå under ett dygn) samt din träningsaktivitet.
Baserat på ditt kön, vikt, längd och ålder kommer din basalmetabolism att räknas ut, vilket representerar ditt grundläggande energibehov. Detta grundläggande behov multipliceras sedan med den nivå av fysisk aktivitet som du har angivit.
Det finns flera olika formler för att beräkna BMR, och vilken formel som används kan påverka resultatet.
De mest kända och använda formelerna är Harris-Benedict-formeln och Mifflin-St Jeor-formeln. I kalkylatorn ovan används Mifflin-St Jeor-formeln.
Båda dessa formler tar hänsyn till individens vikt, längd och ålder, men de tar inte hänsyn till individens muskelmassa. Detta kan vara problematiskt eftersom individer med högre muskelmassa generellt har en högre TDEE.
För idrottare och individer med hög muskelmassa är Cunningham-formeln ett bättre alternativ, eftersom den tar hänsyn till mängden fettfri massa (FFM, dvs kroppsvikt minus fettvikt).
Vill du lära dig mer om kostrådgivning och hur du kan skapa helt individuellt utformade kostscheman? Läs om vår kostrådgivareutbildning på avancerad nivå här!